ziiggan

I fredags rann det över. Jag skulle ha Pontus att ta hand om lillen så jag kunde sova, han såg sommissnöjd ut men bestämde sig för att fara ut och köra bil. Dock kunde jag inte riktigt tillåta det för han såg ut som en trafikfara, ögonen gick i kors.

Sofia hade ju lovat sköta, så jag tag bilen och körde in till Arjeplog. Tog med lite ut pumpad bröstmjölk. Dom skickade isäng mig. Så skötte Sofia och mamma. Jag vilade i flera timmar. Helt underbart. Sen lovade dom att komma kl 06:00 hem till oss ifall jag ringde på morgonen, vilket jag gjorde. Både lördag och söndag morgon. Helt underbart. Så i helgen har jag fått sova ut.

Nu är jag uppe för att vyssa lillen till sömns. Han somnade för ett tag sen på högerarmen. Jag passar på att uppdatera. bäst att gå och sova medans han sover.

I helgen känns det ändå som han mått bättre, men nätterna har dock blivit värre då han sover så korta stunder!

Jag ber efter lite sommarvärme och sol tack!

God natt

Koliken blir bara värre, lillen har så ont i magen.

Jag själv tror att det är så att han helt enkelt sväljer för mycket luft då han äter, för han sväljer verkligen jätte mycket. Jag har provat ge honom bröstmjölk ur flaska men det blir inte bättre. Jag har provat äta helt mjölkfritt och det var ingen skillnad. Jag masserar och masserar och tror att det hjälper litegrand. Jag droppar och droppar även.

Här om dagen skulle jag ut för att gå en sväng med han på samhället, jag kom till lugnet skolan och han började skrika, jag tog upp honom och han rapade. La ner honom igen och gick några meter till och han började skrika igen. Så jag fick bära han på min axel hela vägen tillbaka till morsan och farsan.

Igår då jag skulle vila så skulle Pontus ta en promenad med honom, han hann till bäcken sen fick han springa tillbaka, det gick bra då han sprang sa han.

Idag har han haft ondare än någonsin. Spelar ingen roll var man gör, han bara skriker. Förutom då han äter och då han sover. Gammel mormor var helt förskräkt då vi hälsade på, tyckte så synd om lillen.

Hoppas hoppas att han kan få en bra natt snart igen så jag får sova ordentligt. Han sover högst en timma i sträck, sen sätter det igång. Ibland kan han sova 2 tim på natten.

Ska köra med Stina då hon kommer hem, kanske man får lite mer vila. Och ingenting blir gjort här hemma, allt står bara still och diskbänken fylls med skrot. Fast min älskling städade av den idag, ser så mycket trevligare ut!

Lillen sover oftast i bilen så man har raggat runt en hel del, men han brukar vakna direkt man står still även på tomgång. Men ibland kan han vakna fast än man kör och han skriker då som en stucken gris.

Imorgon är det läkarbesök för Rasmus. Hoppas det går bra. Jag var själv på efterkontroll igår, och allt var jätte bra med mig iaf!!

Längtar verkligen till koliken går över. Dagarna är så långa ibland, så det känns som en evighet...

Nu ska vi duscha.

Ps. Han har faktist vissa bra stunder oxå. Då han ler och skrattar, vilket är underbart!

Ja, man hinner inte göra någon nytta alls. Men det gör inget, jag får då vara med min lille iaf.

Igår fick vi ett paket! Inehöll liten jeansbyxa och en pike tröja. Jätte fint, kom ändå från Göteborg.

Nu ska jag se om jag hinner göra några bank... hm, nej
ciao

Så blir det då lillen hela tiden behöver gungas och skötas. Det är svårt att hinna med något annat. Jag hade ju velat ha ett växthus i sommar, men vet inte om det ens lönns att sätta upp det då jag har så dåligt om tid då lillen kräver så mycket. Men jag måste ta och plantera några rädisor och morötter.

Jag tycker ändå det känns som Rasmus blivit lite bättre i magen, men det ska jag väl inte säga, då vänder det väl helst. Han skriker inte lika tokigt som förr. Men däremot så sover han mycket sämre om nätterna. Inatt sov han 2 timmar, sen sov han en timme på mitt bröst, Därefter tyckte jag han var vaken mest hela tiden till och från. Han skriker inte hela tiden men han ligger och låter och grimarserar och gnäller. Knallröd i ansiktet  och spänner sig och sparkar, tills det gör nog ont så grinar han.

Jag tror att det är dropparna som han tagit över en vecka nu, som kanske börja göra verkan, eller massagen som jag gjort. Eller så är det bara så att man börjar lära känna han och vet vad man ska göra då han har ont och vet då han mår bäst.

Nu ligger han på mitt bröst och sover och den andra älsklingen ligger här bredvid i soffan och snarkar. Stackarn som inte får sova ordentligt om nätterna då han ska iväg och jobba på vardagarna.

Bärselen är en bra sak då man ska hinna göra något och lillen mår bra att gungas omkring. I Måndags tog jag barnvagnen för att gå till Arjeplog. Jag gick mest i sinne, för Rasmus hade skrikit hela dagen och natten. Han låg vaken i vagnen och sög på tutten och filosoferade hela vägen till Kolmis. Sen sov han jätte gott resten av vägem. Vi hann bara till Arjeplogs INFO skylt, där hämtade Pontus upp oss. Då hade jag gått i 1 tim och 30 min. Det hade dock lite ont i fotleden efter detta, men jag tror ju bara det är bra att pressa fotleden för att det ska bli bättre.

Sen i Torsdags äter jag helt Mjölkfritt, utan mjölkprotein. Pratade med barnmorskan som gjorde klart för mig hur man var tvungen att äta. En vecka, sen får vi se om det gett resultat på lillens mage.

Igår var vi förbi hos Pelle och IB. Inga-Britt var helt underbar och sprang omkring och vyssade lillen hela kvällen så att jag fick vila min kropp, det var verkligen uppskattat.

Oj vad killarna sover gott nu då!!! Ramus brukar ju oftast sova högst en timme i streck. Men, det har ju inte gått en timme än... Han sover bäst på mage också. Men barnen får ju inte sova på magen nu för tiden!!! Ökar risk för plötslig spädbarnsdöd tror dom. Fast hela min syskonskara sov ju på magen då vi var små och överlevde. Suck, så det är bara då jag är vaken själv eller då han ligger p åbröstet man vågar ha honom på mage. Hehe, nu nös jag, lillen vaknade. ciao

Jag är väl inte den som kan och vet så mycket om spädbarn så jag kan avgöra om dom har kolik.

Men jag tror att Rasmus har det. Men jag hoppas jag har fel förståss. De senaste dagarna har man nästan inte haft en lugn stund. Han behöver hela tiden någon som håller i honom och klappar honom på ryggen mens han är vaken. Annars skriker han som en stucken gris. Fast han kan skrika ändå och man känner sig så hjälplös. Jag provar nu att tänka på allt vaad jag äter för Rasmus skull, det är så synd om lillen. det syns rent hur det kniper i magen och han blir aldeles röd i ansiktet.